IL FAUT QU'ON SORTE!
"Il faut qu'on sorte!" alltså "man måste gå ut!" är typ Sarahs ledord och hon har sgt det ända sendan jag kom hit. Och jag tycker att jag har varit ute på stan varje dag sedan jag lärde känna folk här, men det tycker inte hon.
Igår sa Sarah till mig att hon tyckte att jag gick ut för lite. "Men det är ju du som bestämmer hur mycket du ska gå ut" sa hon. Jag förstår inte det där riktigt för att jag har varit i Paris varje dag sen jag kom hit förutom igår! Hon jämför mig väl med den förra aupairen; som var ute precis hela tiden om jag förstått det rätt. Det är lite jobbigt faktiskt att få höra att hon tycker att jag är tråkig; för att det är ju typ det hon säger.
Och igår klantade jag mig lite med middagen. För det första så var jag försenad så Alex fick äta på tio min för att han skulle hinna till sin trumpetlektion. För det andra så hade jag tillagat en typ av bönor på helt fel sätt. Knäck för självförtroendet! men men. Och dessutom så har jag massor av saker jag måste prata med Sarah om och jag hann bara fråga om två saker. De andra sakerna handlar om fredagsträningarna med klubben och en check som hon behöver skriva för betalning av högskoleprovet. En av de sakerna jag verkligen tog upp var huruvida jag skulle betala bensinen eller inte. Och ja, det måste jag. 
Upp med hakan och ta nya tag!
Förresten, så finns det chokladbaguetter! Och de är jättegoda!
Babysitting evening
Igår var det babysitting evening för min del för att Sarah och Julian skulle på middag hos en familj här i närheten.
Kuddkrig i källaren! sa ungarna.
Helt ensam med ungarna var jag inte för att jag bjöd nämligen in Joanna och Sanna på filmkväll. Stackars Sanna hade svårt att hitta hit, men hon lyckades till slut. Och hon kommer garanterat inte glömma hur man hittar hit efter den turen.
När jag efter mycket om och men hade lyckats lägga ungarna (de var ju så uppe i varv efter kuddkriget) så kunde vi starta filmen; Mr and Mrs Smith. På engelska inte på franska! Jag vet att jag borde titta på franska filmer... Men men. "C'est pas grave" som alla fransoser säger.
Till filmen åt vi brioches (liknande korvbröd skulle jag säga haha), fruktsallad och lite franska kakor. Och en öl!
När jag frågade Sarah, för några dagar sedan, om jag fick bjuda in några kompisar de gånger jag har babysitting evening så sa hon.: "Mais bien sûr, c'est pour ca on a mis tellement de bières dans le frigo!" Hon sa alltså att "Det är väl klart. Det är därför det finns så mycket öl i kylen. Haha.
Joanna, Sanna et moi regardaient "Mr and Mrs Smith"
Sanna sov över här så hon fick även vara med om morgnarna hos familjen Waldron - utan musik denna gång för ovanlighetens skull. Och nu vet jag att extrasängen funkar bra!
På söndageftermiddagen åkte jag och sex tyskar till en park i östra Paris. Kommer inte ihåg namnet. Det var trevligt men jag och Christine kunde inte vara där så länge för att vi skulle båda två vara hemma till middagen.
Nu funkar min "compteur pour le vélo", min cykeldator som visar hastighet och sträcka alltså!!! Tjohoo! Varför blir man så glad för en sån skitsak? : D Haha. Bra fråga.
Jag har några problem. Klubben som jag är medlem i har träningar onsdag och fredag 18-20 och söndagar 10-12. Onsdagar är omöjliga. Fredagar har jag inte babysitting evening men det är tänkt att jag ska jobba till 19:30. Två fredagar nu har jag fått gå tidigare för att hinna dit till kl.19. Och det vore ju perfekt om jag kunde göra så varje fredag. Men när jag har föreslagit det och att jag kan jobba mer en annan dag så har Sarah sagt att hon inte behöver mer hjälp en annan dag. Så vad ska jag göra? Jag måste ju ta jobbet i första hand och jag har ju ingen rätt att kräva att jag ska få gå tidigare.
Det är svårt att känna sig som en del av familjen och inte en anställd. Anledningen är nog bristen på frågor. Jag får komma och gå precis som jag vill och de vill inte ens veta vart jag ska gå och vad jag har gjort. Det är lite ovant. Och när det handlar om familjeutflykter och sådant under helgerna så blir jag inte ens tillfrågad om jag vill åka med. Jag vet att de inte menar något illa med det; utan bara vill ge mig lite utrymme att göra annat, men det känns lite tråkigt.
Bilder
Emily
Thomas et Hugo ont fait la tarte aux prunes
Sarah visar hur man ska göra
Fredagkväll Jana och Christine font la dingue
Fula grimacer!
"La Petite Sirene" Jana, jag och Christine tittar på Lilla sjöjungfrun hos Jana.
Igår fredag var jag och Christine hemma hos Jana och tittade på film. Och gissa vilken film? Vi tittade på Lilla sjöjungfrun! Hahaha. På franska såklart! Nostalgi!
Jag fick även en rundtur i huset. Och vad ska jag säga. De har en guldfisk som simmar runt i badkaret. De har höns som får gå fritt runt i huset. Och de städar ytterst sällan. Quel bordel! Jag kunde inte hålla mig för skratt när jag såg guldfisken. Det är helt sjukt helt enkelt.
Dessutom igår så var det första träningspasset med le club Cellois d'athletisme. : ) Intervallträning med tränaren springandes bredvid hela tiden. Shit asså. Aldrig tränat intervall seriöst förut så det var en upplevelse. Jobbigt. Men kul att jag äntligen kommit igång!
Maskar, konserverade sländor m.m
Maskarna skulle de inte konservera utan istället försöka föda upp dem i något slags glasakvarium som var speciellt för maskar. Konstig uppfining enligt mig. Det är mycket viktigt att man ger dem mat också.
Sedan var det dags att göra den traditionsenliga tarte aux prunes (plommontarte), som Sarah gör en gång i veckan tillsammans med barnen. Och denna gång var det Hugo och Thomas som fick vara med och leka. Även jag var med på ett hörn faktiskt. Det var inte särskilt avancerat. Färdig deg, kokos plommon och lite socker och in i ugnen så är det klart på en kvart. Sarah gillar inte att laga mat så här måste det gå fort. : D
Jag pratade med mamma igår på skype för att hon ska skicka ner godis och skor till mig. Mycket praktiskt med webcam på skype för att då kunde ju hon visa mig skorna i kameran. : ) Jag fick även se katterna! Jag saknar dem så! Jag saknar självklart min familj också : D Hursomhelst så fick jag även reda på en annan cool nyhet; att pappa har fått ett nytt jobb. GRATTIS PAPPA!
Förlåt alla som skirver kommentarer för att jag inte svarar på dem! Jag ska bättra mig! Tack Kristina för tipset; jag ska försöka skaffa en hårddisk att spara bilderna på.
Än så länge så har jag typ inte gjort ett skit idag, torsdag. Jag skulle ha träffat en tyska som heter Maria men hon blev tvungen att jobba för att ett av barnen var sjuka. Jag har försökt installera en liten dator på min cykel, vilken visar distans och hastighet, men det gick inte så bra. "Le truc pour le vélo" (Christine) hahaha. Väldigt praktisk grej om jag nu får den att fungera för att i så fall kan jag ju mäta upp den sträcka jag springer.
Nu har jag precis varit ute och sprungit med Christine. Hon har också en ´"compteur" på sin cykel vilken gör så att hon ser den tillryggalagda distansen. Ush vilken ful mening. : D Så vi sprang en runda på 9km som hon hade cyklat tidigare. Jättekul att springa med någon! Det är så mycket roligare om man kan springa och prata samtidigt. Men lite jobbigt förstås när man ska springa, flåsa och prata franska samtidigt. Haha.
En viktig grej! Jag pratade med Sarah igår om huruvida kompisar får sova öve här eller inte och det är helt okej! OBS! HELT OK! SÅ NI KAN JU KOMMA NU!
Jag har dock bara en extrasäng i mitt rum. Men det löser vi på nåt sätt! Jag är ledig från skolan hela v.44 och helgen innan. Jag börjar igen tisdag v.45. Så förmodligen är jag väl ledig hela v.44 från jobbet också. Men det är inte spikat än. Som ni vet så börjar jag ju jobba väldigt sent på dagarna, närmare bestämt 16:30 så
Födelsedagar, ananas och en giljotinerad ängel
I söndags hälsade jag på Anna Alexander, Marie Långström och Ossian Åström, vilka delar en lägenhet rätt centralt i Paris. Det var jättetrevligt! De var förkylda hela högen, Marie var väl friskast i gänget så jag kommer väl förmodligen bli sjuk snart jag med. Eller inte för att vi tog tog en hutt med getvodka, haha, och det kanske tog död på det onda?! Haha. Whiskey brukar ju funka som medicin så varför inte? : D
Marie Långström
Ossian
Excuse-moi Anna för att ha tagit med bilden där du är jätteförkyld...
I söndags var det ju även Lucys och Thomas födelsedag! : D Jag var med och firade på morgonen och sen åkte jag till Anna... Haha. På morgonen åt vi pain au chocolat och croissants och barnen fick sina paket. Av mig fick dem nåra halvläskiga bollar; svårt att beskriva dem... De blev i alla fall glada. : D
Igår, måndag var det Sarahs födelsedag. Även denna gång var det sång och presenter på morgon. Men till skillnad från barnens födelsedag var det utgång för föräldrarna på kvällen, så jag fick sitta barnvakt. Det är ganska okomplicerat att vara barnvakt en kväll dagen innan skoldag för att då måste barnen lägga sig tidigt, i alla fall de små. Så man kan sitta och surfa hela kvällen om man vill. Om internet funkade så skulle man kunna göra det.
Dessutom så träffade jag schweiziskan Anna Luchsinger igår. Vi gick runt och tittade lite i billiga affärer på en gata vid Montmartre typ. Vi hittade båda två en del böcker! De kostade 1,50euro/styck så vi slog till! Jag köpte en liten kokbok på franska "Grillades et barbecue" och "Le Père Goriot" och Anna köpte "Hamlet" på franska. Expediten som var en dam, ca 70 år, blev överlycklig då vi kom in i affären. Det verkade som att det var länge sedan hon såg en kund senast.
Gissa vad som har hänt? Något som jag aldrig trodde skulle hända, eftersom jag alltid hatat detta. Igår hände det. Vi åt färsk ananas till efterrätt och jag tyckte faktiskt att det var gott! RING TIDNINGEN! Oh no, nu kommer jag bli tvungen att äta ananastårta hemma igen...
Jag och Anna Luchsinger
Och en mycket sorglig nyhet. Min skyddsängel har blivit giljotinerad av min kamera. : ( Jag råkade slå till min glasängel, som jag fick av moster Anna och kusin Ulrika innan jag åkte, med min kamera så att den åkte ner i golvet och glorian flög åt ett håll, huvudet åt ett annat och resten av kroppen åt ett annat.
Min stackars ängel...
Ja, vad är det annars som har hänt? Idag, tisdag, var jag hos läkare Madame Lefebure för att äntligen fixa le certificat medical som behövs för att jag ska kunna bli medlem i Le Club Cellois de l'athletisme och för att jag ska kunna anmäla mig till lopp. Och det räcker inte med ett utan jag måste ha ett speciellt för klubben och ett annat för tävlingar. Suck. Omständiga Frankrike!!! Madame Lefebure var mycket noggrann och kände på mina knän, min rygg min mage (haha) och både vägde (ush och fy!) och mätte mig precis som hos skolsyster. Men hon tog även blodtryck och vilopuls och drog till slut den mycket oväntade slutsatsen att jag har de fysiska förutsättningarna som behövs för att springa. Vilket skämt! Men nu har jag i alla fall ett läkarbevis på att jag kan springa utan problem.
Det var faktiskt väldigt intressant att diskutera med henne för att hon delade samma åsikt som jag att det är otroligt korkat att en läkare ska ta ansvar för löparen på det här sättet. Om löparen sedan gör illa sig under loppets gång så är det läkaren som får ta skiten och löparen får sina pengar tillbaka.
Jag har tagit en hel del foton nu måste jag säga så pass att jag funderar på att köpa en extra hårddisk. Eller är det bättre att lägga bilderna på cd-skivor?
TIPS PÅ MATRÄTTER BEHÖVS! Jobbigt med kräsna ungar. Httills har jag gjort; lasagne, fransk korv, filet mignon, grönsakssoppa, fajitas, pasta bolognese, panerad fisk, laxpaket i ugn, sallad, färdig quiche.. Till exempel!
Men det är svårt för att Sarah säger att jag får hitta på nåt utifrån det som finns hemma. Och visst finns det en hel del hemma men vissa basgrejer som crème fraîche (till sås ) och typ svamp och köttbuljong finns inte.
Un jour des bêtises
Jag åkte in till stan på eftermiddagen med Julia, Jana, Christine, och Jonathan. Vi promenerade i Quartier Latin och på l'Île de Paris. Mycket mysiga kvarter. och vi hittade en mycket bra pastarestaurang (à emporter) på ru Moufftard i Quartier Latin. Men.... Det fanns en del suspekta smaker måste jag säga. Den vi provade innehöll vodka! Men den smakade inte alls vodka; så det kan inte ha varit mycket i. : D Rekommenderar verkligen den här restaurangen! Ett måste man är i Quartier Latin!
Efter restaurangen gick vi vidare till en bar som hette Morgans bar och var även den på Rue Moufftard. Mycket trevligt till en början men mindre trevligt då notan kom in eftersom servitören hade klantat sig. Den godaste drinken hette Britney & Whitney (haha) och innehöll hälften Whiskey och hälften Baileys.
Roliga citat (på franska:)
"Il y a un beau Francais ici qui peut payer nos boissons?" (moi)
"Acheter des trucs à la Défense" (Nastia)
"Je suis ivre" (Christine hahaha)
"Les poules ont fait la paix à la Celle Saint Cloud!" (Jana)
Invalides Les Halles och Club cellois de l'athletisme
Jag och Joanna vid Invalides (fredag)
Idag var det jag och Joanna, en annan svenska (!), som var ute på stan tillsammans. Vi åkte till Les Invalides och blev båda lite besvikna när vi såg byggnaden. Den som var etta i topptioboken! Jag fick en topptio Paris-bok av mamma innan jag åkte som jag sliter med hälsan. : D Hursomhelst, så gick vi in i kyrkan som är i anslutning till Invalides (kommer inte ihåg namnet). Kyrkan kan ni se nedan! Det var två hjälpsamma japaner som tog fotot. : D haha.
Jag och Joanna (Invalides)
Efter Invalides styrde vi stegen till les Halles för att äta och shoppa. Vi var nämligen extremt hungriga och kunde konstatera att vi är så mycket hungrigare här än i Sverige. Kan det bero på alla baguetter och crêpes?
Vid Les Halles köpte vi... Baguette och crêpes!!! Haha. Men det är ju så gott : ) Och det var första gången jag åt crêpe salée faktiskt. Jag provade nämligen en crêpe au fromage; alltså med ost. Låter konstigt för den svenske infödingen som är van vid pannkakor med sylt men crêpes au fromage är faktiskt att rekommendera.
Efter en lång dag på stan bar det hem till ungarna och det blev rostbiff med pasta och hemmagjord tomatsås till middag. Ingen smakade tomatsåsen men det andra var okej tyckte dem. Annars den här veckan ahr jag gjort filet mignon (igen) , fajitas (en favorit), och laxpaket i ugn med lime (Lucy började nästan gråta för att hon avskyr verkligen fisk).
På kvällen sedan hade jag en rendez-vous på la stade Duchennes med le club de l'athletisme . Jag tänkte ju skriva in mig där för att på så sätt kunna delta i lopp och sådant. Men det vore ju även kul att kunna träna med dem. Men problemet är att de tränar onsdagkvälalr, fredagkvällar och söndagar, vilket innebär att jag inte kan träna med dem i veckan. Synd. : ( Men de var jättesympatiska och sa att vi skulle hitta en lösning.
Le Quartier Latin, Nôtre dame och italiensk glass
Christine äter glass! Amorino gelateria (L'île de Paris)
Jag hade med mig en åse sallad till lunchen som mer såg ut som en påse avfall. De andra hade lite roligt åt det och kallade det därför "Les déchets"
Jag har dessutom lärt mig en del tyska idag. Oundvikligt när man umgås med tyskar...
Was ist das? = Vad är det?
Kaine ahnung = Ingen aning
schwarze = svart
blau = blå
rot= röd
Das vore gut = Det vore bra
Kanske inte det bästa fotot men ändå...Man ser ju att vi var vid Nôtre Dame!
La boîte! Comme d'habitude : D
hörförståelse och läkarundersökningar...
Har jag lagt upp den här bilden redan? Kommer inte ihåg... gillar den i alla fall. Julia, Jana och jag vid Place de Vosges
Idag har varit en ovanligt lugn onsdag. Jag fick sovmorgon till lunch, haha, för att jag behövde inte följa med till amrknaden. Så jag började jobbet med att laga lunch till ungarna, alltså färdig soppa med baguette en sallad, som de inte åt, och ost och yoghurt. Kl.14 åkte skjutsade jag Lucy till hennes pianolektion och Thomas fick följa med. Han och jag satt och läste medan Lucy spelade. Han satt kvar i bilen medan jag satt och läste samtidigt som jag lyssnade på Lucy när hon spelade. Jag vet; man ska inte lämna barn i bilen! Men han brukar tydligen få stanna där. Lucy sa det och henne litar jag på. Thomas litar jag inte på för fem öre. Han säger en hel del strunt den ungen. Men han har faktiskt lytt mig idag! Så vi gör framsteg!
Ibland känner jag mig så dum. Sarah babblar så otroligt fort ibland och nu ikväll då jag skulle göra iordning morgondagens kläder för ungarna så undrade jag om de hade idrott eller inte. Hon frågade ungarna om vilka dagar de har sport och de svarade "lundi, mercredi et vendredi!" alltså måndag, onsdag och fredag. Följaktligen la jag fram vanliga kläder till imorgon torsdag. Och Sarah tittade på mig besviket som till en treåring och sa till mig i ultrarapid denna gången "vad sa barnen precis?" Jag var alldeles förstummad, men eftersom jag visste att möjligheten finns att jag hört fel så vågade jag inte säga emot. Hon frågade barnen igen och fick bekräftat att jag hade haft rätt. Men just det där nedlåtande sättet på vilket hon pratade till mig gör mig lite illa till mods. Jag vet att jag ofta hör fel men ändå! Jag är inte tre år och dum i huvudet!
Dessutom så har jag ringt tränaren för "hors stade"-gruppen i klubben "Club cellois d'athletisme" idag och pratat om medlemsskap. Som jag nämnt tidigare så kan jag inte anmäla mig till tävlingar och annat utan medlemskap och och läkarintyg. Vi bestämde han och jag att jag ska komma dit på fredag kväll efter träningen och hämta inskrivningspapper och annat. Med andra ord hoppas jag nu att det löst sig! En liten detalj kvar bara; läkarundersökning. Jag kan tydligen inte få den av Sarah, utan måste få den av en utomstående. Sarah ringde därför sin kompis, så nu har jag en tid på tisdag. Men jag vidhåller fortfarande att det är fånigt. Det är väl inte någon vettig människa som skulle springa halvmaran om man hade hjärtproblem till exempel?!
Lucy tog denna bilden! Hahaha... Plommonögon är ju aldrig fel. : D
Jag köpte en trench coat igår men har ännu ingen bra bild på denna så det får vänta lite.
Omständiga fransoser och mina paket
Såhär glad blev jag då jag äntligen hittade mina paket som mamma skickat till mig på postkontoret här i La Celle saint Cloud! : D Jag som tog bilen till Versailles för att leta och blev så besviken då de sa att de inte var där (men jag var STOLT för att jag hade kört ändå dit). Så fanns de hela tiden i La Celle Saint Cloud!
Och apropå omständiga fransoser... Igår tänkte jag anmäla mig till två lopp som går i Paris i oktober och gick och frågade Sarah om hon kunde hjälpa mig och blev då än en gång varse om fransosers omständlighet. Man måste tydligen ha en löparlicens för att ens få ställa upp som motionär! QUE!!! Varför liksom??? Och dessutom måste man ha läkarintyg! Jag vet inte vad jag ska säga men det är ju sjukt onödigt med allt detta! Man får väl skylla sig själv om man inte är tillräckligt tränad. Det är i alla fall min åsikt.
Så nu ska jag väl försöka få en löparlicens genom att bli medlem i en klubb här i La Celle Saint Cloud. Men går det inte så går det inte... Jag som ville springa halvmaran i vår... snyft.
Hahaha. För att muntra upp mig lite så är den här bilden alltid rolig att titta på. Några Deauvillebor varnar ev. inbrottstjuvar eller kanske brevbärare med reklam för deras galna katt "chat lunatique"
Paketen!!! : D
Jag tror att jag har nämnt mina paket och att det har varit lite problem med att få hit dem. Jag och Sarah har turats om att ringa till posten och frågat om var de finns men har inte haft nån tur alls. Idag tog jag bilen till Versailles för att leta på postkontoren där efter mina paket och ingen tur hade jag, Men observera att jag tog bilen!!! Jag är mycket stolt över mig själv att jag hittade dit med mitt dåliga lokalsinne. : D Hursomhelst så var ju inte paketen där och det var ju inte alls roligt. Jag var så frustrerad på hemvägen ska ni veta! När jag kom hem igen tröstade jag mig med lite tarte au chocolat och sen kändes det bättre och jag tänkte att jag kanske borde prova postkontoren i Saint Cloud också bara för säkerhets skull även om de sa att paketen inte fanns där då jag ringde. Och gissa vad; de var där!
Deauville
Igår kom jag hem från Deauville och Fabienne men olyckligtvis funkade inte internet då så det blev inget nyttinlägg.
Jag har haft det jättebra! När jag kom dit fick jag först vänta lite på henne vid tågstationen för att hon jobbade men sedan hittade vi på grejer hela tiden. 
Fabbi och den snygga cykeln
Vi gick runt staden typ fem gånger (det är ju trots allt en liten stad så det är möjligt) och jag fick se stallet där hon jobbar och stilla min hästabstinens lite. Jag fick även gå på marknad, där jag passade på att köpa "Ice Age"-filmen till ungarna i present och en chokladlotion. Fabbi köpte en likadan. Vi är ju chokladaddicts båda två!
Jag och en av hästarna som Fabbi rider
En söt hund
Sedan gick vi hem och drack lite passoa innan vi gick ut på stan igen. Haha. Skojigt skojigt. Fabbis lägenhet var verkligen mysig; liknar väldigt mycket ett hotellrum. I hennes kylskåp och skafferi fanns du pain au chocolat i massor, nutella, croissant, yoghurt och chokladflingor som vi åt som godis. Jag tycker att dt är så kul att kolla vad folk har hemma! : )
Jag och Fabbi är laddade!
Vi träffade Fabiennes polare Matthieu och hans snygga kompis på stan och hängde med dem. Mycket trevligt. Efter två öl på "Café de Paris" gick vi till en klubb och dansade till ca 3 på morgonen. Skitkul! Men vissa fransoser är lite för på... Man får akta sig ibland. Kl. 9.32 igår söndag bar det av hem igen och Fabbi och jag enades om att jag måste komma och hälsa på snart igen. : D Men innan dess ska vi ha en rendez-vous i Paris!
Fabbi vid ingången till hippodromen där hon tränar sina hästar
En cool bil : D
Solen går ner i Deauville...
Nya människor och Deauvillebiljetter fixade
Idag var jag på en rendez-vous på Aupairförmedlingens huvudkvarter och fick på så sätt lite onödig information men också många nya kontakter. Jag träffade svenskar! Tjohoo! Jag ska bli religiös för deras skull. Skämtåsido så ska vi börja träffas i Svenska kyrkan på söndagar. Jättekul! men jag träffade även några till ryssar och typ 10 tyskar till (bara tyskar!) och några schweizare och en ungrare (säger man så?).
Efter denna rendez-vous begav jag mig till la Gare Saint Lazare för att köpa tågbiljetter. Det gick väl hyfsat smidigt. Inga problem med språket och så men jag fick köa i 40min. Så imorgon lördag kl.8.49 går tåget från La Gare Saint Lazare! Och två timmar senare är jag framme! Och på söndag kl.9.32 bär det hemåt igen från Deauville. Det ska verkligen bli kul att träffa Fabienne igen och se hur hon har det med hästarna : D
Moi, Lucy et Cécile déguisées (onsdag 10/9)
La statue de liberté (tisdags)
Jana dans le parc audessous la tour Eiffel
Julia, moi et Jana
Jag och Christines ökända burk som alltid ska vara med! (För de som har sett Amélie så känns det nog igen; tomten som alltid var med på korten)
Jana och Julia garvar
Snygga påsar fick vi då vi köpte belgisk choklad "Jeff de Bruges". Bruges=Brügge
Där har jag varit! Coolt...
Filet mignon på en torsdag!
Igårkväll hade jag babysittingevening igen och det gick bra. Filet mignon och klyftpotatis till middad! Snacka om lyx. Och ja det var jag som fick laga till det. Thomas, den lilla odågan lyssnade rätt hyfsat faktiskt. Kanske lyssnade han för att han blivit lovad att se David Attenboroughs film efter kvällsbadet. haha. Han och jag satt och tittade tillsammans och precis då ringde pappa faktiskt! Mycket trevlig överraskning!
La tour Eiffel (tisdags)
Kaos, bolognese och en ny cykel
Ja den här dagen har varit lång. Dagen började med att hela familjen åkte till Le Marché (marknaden) för att köpa kött, fisk, grönsaker och des pains au chocolat. Vi hämtade upp två ungar samtidigt som skulle leka med Lucy och Thomas hemma hos oss. Jättegulliga ungar men som vanligt skulle de bygga kojor i sina rum. Thomas och Hugo i Thomas rum och Lucy och Cécile i Lucys rum. Inte nog med det så skulle de leka krig. Och jag skulle vara med i tjejernas lag. Jag hade min kamera som vapen (mitt eget påhitt för att kunna ta kort samtidgt) och Thomas hade nån fönsterputsmedel (inte så bra kanske) och tjejerna körde karate. Det gick väl rätt smärtfritt men vilken röra det blev i deras rum sen.
Den cykel som jag hade till en början var riktigt gammal så idag var vi till ett jättestort centrum (verkligen enormt!) och köpte en ny cykel. Jättekul i försej att få köpa en ny cykel men det var skitdålig stämning rent ut sagt på vägen dit för att en familjemedlem var extremt stressad och lät det gå ut över de övriga lite väl mycket enligt min mening. Hela dagen har varit så egentligen. Stress stress stress. Ungarna skulle på sin första karateträning efter midagen och då fullständigt exploderade hon (behöver inte säga vem) för att Alex byxor inte hittade någon kimono som passade. Jag skulle aldrig klara av att skrika så mycket på ungarna. Men sen å andra sidan är hon jättegullig mot dem efter 10min igen.
Och köttfärssåsen... Vi skulle göra ett storkok med köttfärssås och jag tror att den har kokat i ca 6h nu. Jag frågar hela tiden; "Är den inte klar nu?" "Nej det tar lång tid det där jag vet".
Ja den här dagen har varit snurrig och det är första gången jag har känt av dålig stämning inom familjen. Hur ska man egentligen hantera såna situationer?
Men hela dagen har ju inte varit skit. Det var jättekul faktiskt när Thomas och Lucy hade sina kompisar här. Som jag nämnde tidigare så var ju jag med och lekte! Haha. Med min kamera som vapen. : )
Jag ska ladda upp bilder från leken sen!
Dessutom så lekte jag och Lucy lite med papier maché på eftermiddagen. Vi gjorde skålar som vi ska måla imorgon. Det känns som att jag kommer närmre barnen för varje dag. Det är ju åtminstone en framgång. Och Thomas börjar äntigen få lite respekt för mig; utan att jag behöver skrika. Jag vill ju inte skrika och skälla på dem men det är ju vad de är vana vid så vi får se om jag behöver det sen. 
Lucy et Thomas (3-4 år)
de jobbiga ungarna ja...
Många undrar vilket språk jag pratar med ungarna och jag måste vara ärlig och säga att jag blandar eftersom de tycker att det är så mycket roligare med engelska. De svarar ofta på engelska då jag pratar franska. Men jag försöker prata franska så mycket det bara går.
Jobbiga ungar och köra bil
BILEN!
Igår, måndag och ny vecka, var en bra dag till en början. Jag, Christine och Julia tog våra cyklar (jag på en alldeles för liten cykel) till en park här i La celle Saint Cloud där det finns en ökänd vit gigantisk fisk i en liten damm. Haha. Ibland så hoppar fisken upp i luften så att man får se den! Och vi fick se några hopp men först efter ett tag. Första gången så skrek vi till alla tre för att det hade varit så dött där innan.
Idag ska jag in till skolan och skriva in mig. Hoppas jag får mitt schema!
Marais Place de vosges m.m.
Julia, Jana, jag och Sarah i Le jardin de Tuileries
On mange des crêpes au nutella dans le Jardin de Tuileries
La première fois que j'ai conduit...
Först ska jag berätta om gårdagen som också var både rolig och händelserik! Min första lediga dag började med att jag tog en promenad runt La celle Saint Cloud med den ryska aupairen Nastia, eftersom hon inte känner till området så bra. Jag visade henne var jag brukar springa till exempel La Fôret Domaniale de la Malmaison, för att det råkar vara så att hon också gillar att springa. Äntligen en soulmate! Vi ska börja springa tillsammans nästa vecka.
På eftermiddagen åkte jag och fem tyskar in till stan. Konstigt att jag nästan bara träffar på tyskar. Men men. Roliga är de i alla fall! Hursomhelst åkte jag Jonathan, Christine, Carmen, Julia och Jana in till stan. På vägen dit, i metron närmare bestämt, började vi prata om hur många språk vi kan (definitionsfråga om man kan språket eller inte). Och vi kom fram till att de var tyska (INTE jag), svenska, engelska, franska, latin (jag kommer faktiskt ihåg en del!), spanska, finska (eller kanske inte), danska (vilket skämt!)... Hursomhelst så var det några fransmän som intresserat lyssnade och de verkade väldigt förvirrade och måste verkligen ha undrat var vi egentligen kom ifrån.
När vi kom fram så gick vi först och shoppade. Jag köpte en väska! Jag behövde faktiskt en; jag lovar, den lila plastpåsen från pocketshop som hade varit min väska tills då var inte tillräckligt chic för Paris. På plastpåsen stod också "Jag är obegripligt intellektuell", vilket blev lite av ett internt skämt. Den stackars påsen blev adopterad av en soptunna vid Sacré coeur.
När jag kom hem från Paris, ca 22:30, var det middagsbjudning i full gång. Osten var framme tillsammans med det röda vinet. Mycket gott! Efterrätten som avlöste alla ostarna var tarte aux abricots, fruktsallad och typ småkakor. Mmm! Alla 12 barnen som var där skulle sova över... Behöver jag säga mer. Dan efter, alltså imorse, åt vi frukost allesammans och det serverades des pains au chocolat och des croissants. Lyxigt eller vad?!
Jag har tyvärr inga bilder från igår för att kamerabatteriet dog precis innan jag åkte.
Jag har även hunnit med en del idag. Eftersom alla muséer har gratis inträde den första söndagen varje månad åkte jag, Julia, Jana, Sarah och Nastia in till Paris för att gå på museum. Vi åkte till Le Marais där vi gick till Le musée de Picasso. Då kanske någon undrar varför vi inte åkte till nåt mer känt museum som typ Le Louvre och då är mitt svar att det förmodligen är bättre att spara de mer kända muséerna till i vinter då det inte är lika mycket turister i Paris. Efter all kultur gick vi till ett crêperie och åt crêpes au nutella (för de som inte vet så är nutella något som kan innehålla spår av choklad). Gott var det i alla fall!
Vi besökte även La Place de Vosges som råkar vara precis i Le Marais.
För tillfället lyckas jag inte ladda upp bilder så de kommer senare.
La maison de la famille Waldron dans la Celle Saint Cloud
Jag står på den stora balkongen ger en bra bild av Saint Cloud i bakgrunden
La maison de la famille Waldron
La rose dans le jardin
La maison et le jardin
Fransoser är ett släkte för sig...
Men jag hittade faktiskt på en del att göra ändå. Jag tog en springtur i området och NEJ jag sprang inte vilse. Jag sprang till ungarnas skola och till Fitness First ännu en gång för att fråga om de hade några rabatterade kort om man tränar udda tider. Och det hade de! Visserligen bara 100euro billigare men ändå. Så jag kanske ska köpa det. I så fall kostar det 48 euro per månad och det är väl i stil med SATS? vet ej... men det vore kul!
Har jag berättat att jag har haft några duster med låset till ytterdörren. Pinsamt pinsamt var det ju när jag blev tvungen att ringa Sarah för att jag inte fick upp låset. : ) Och idag när jag kom tillbaka från springturen så fastnade nyckeln igen! Det tog väl tio min och några franska svordomar innan jag fick upp dörren.
Och gissa vad som händer när jag promenerade ner till torget och skulle köpa bröd. Då råkar det stå en fransos i vägen ca 24 och självklart med en cigarett i handen. Jag säger glatt Bonjour eftersom jag vet att i Frankrike hejar man på allt och alla för att annars är man ohövlig. Och då leder det till att han vill bjuda mig på kaffe. Non non je suis pressée, svarar jag. Jag sa att jag hade bråttom. Och så vill han ha mitt nummer men det kan ju inte jag utantill heller så det kunde han ju glömma. Men då skulle han prompt skriva ner sitt nummer och gav det till mig. À bientôt! sa han sen och så sprang jag eftersom jag hade bråttom till Lucys och Tomas skola. Det jag ville komma fram till med detta var att det är en hårfin skillnad mellan att ragga och att vara allmänt trevlig som den franska seden kräver att man är.
Ja jag har kvar numret.... Men jag gillar INTE rökare! Fritt för tolkning.
Imorgon ska jag banne mig in till Paris! Ensam om jag inte hittar nån på vägen typ Jonathan, Nastia eller Christine. På lördag ska jag definitivt dit med Christine och två andra tyskor. Och på söndag är det gratis inträde till alla muséer i Paris så då blir det kultur! Egentligen hade jag tänkt hälsa på Fabienne och hennes galopphästar i Deauville den här helgen men det får bli nästa för att jag vill se Paris ordentligt först!
À bientôt!
B2 på France Langue
Men ändå B2; precis som på gymnasiet! : ) Haha vilket sammanträffande! Det går typ bara aupairer på France Langue förresten och många av de är tyskar men jag träffade två andra svenskor igår också.
Annars i Paris så tog vi en biltur genom Triumfbågenrondellen och en vända förbi La Défense. Vid Triumfbågen var det spännande.... Plats för fem filer men ingen bryr sig om dem utan alla kör lite hursomhelst bara. Tuta och kör!
Idag är min första riktiga dag så att säga bortsett från att jag inte har lektioner för att de börjar den 2 oktober. Barnen går i skolan till kl.16:30 så med andra ord är jag helt ledig fram tills dess. Jag ska nog inviga den dagen med en springtur i området och hoppas på det bästa att jag hittar, haha.
Visst har jag hemlängtan. Jag saknar katter, vänner och familj därhemma! Det går nog över när jag fått bra kompisar här och är lite mer hemmastadd....
Thomas
Jag ute på balkongen i nattlinne : )
Andra aupairer och lite Fitness First
Eftersom Lucy och Thomas var i skolan idag till kl16 så var det bara jag Emily och Alexander som skulle umgås. Vi gick då till gymmet (se ovan). Vilket skämt! Kan ni föreställa er jag och två ungar springandes på gymmet... Men förutom gymmet så köpte vi Quiche Lorraine från "Pauls" boulangerie. Jättegott! Sedan efter lunchen gick vi cyklade vi till en kompis till familjen. En familj där mamman är amerikanska och pappan fransos. Det var tänkt att barnen skulle leka med varandra medan jag fick prata med aupairen men så var aupairen i skolan då vi kom. Istället fick jag prata med la grand-mère, från North Dakota. Jag säger då det "blablablabla". Hon berättade en hel del om hur hon tycker att det är onödigt att lära sig fler språk men att hon är imponerad av folk som mig själv som läser flera språk och åker till Frankrike som aupair ett helt år. Men misstolka mig inte; hon var jättetrevlig. : ) Till sist kom i alla fall aupairen hem! Och gissa? Det var en kille! Ring tidningen det finns manliga aupairer! Hahaha. Ja Carl de finns! Han heter Jonathan och är tysk och kan faktiskt ingen franska alls. Han ska börja från scratch alltså. Det är friskt vågat må jag säga! Det är knappt att man vågar säga att man har pluggat franska i sju år då... Äntligen kontakt med en annan aupair. Det har känts lite ensamt faktiskt.
Imorgon ska jag till France Langue, min skola, och göra ett muntligt prov, ett skriftligt och ett hörförståelseprov om jag förstått det rätt. Det kan hända att de är utformade på nåt annat sätt. Jag ska hursomhelst göra flera prover så att de kan sätta mig i en grupp på rätt nivå. Jag ska inte bli nervös för om jag blir det så skiter sig allt och jag kan inte prata.
Dessutom ska jag få träffa en annan aupair imorgon! Det är Sarah som har fixat så att barnen ska leka med några som har en aupair. Spännande!
Lång dag
Ja den här dagen har verkligen varit lång. Och jag har sannerligen märkt att det är/kommer att bli svårt att skilja på arbetstid och fritid. Barnen har ju inte börjat skolan än så då har jaghand om dem på dagen. Jag är med dem verkligen hela tiden. Idag fixade jag lunch och märkte att det här blir jobbigt för att inte en enda av dem åt av soppanill en början. Jag försökte verkligen "Mmm vad gott det här var jag lovar det är lika gott som det ser illa ut" sa jag på skämt. Och de åt till slut faktiskt; alla förutoThomas som är extremt kinkig. Det bästa han vet är morötter.
Det var tänkt att vi skulle ta bussen kl 13:20 till badhuset men barnen ville så gärna titta klart på ett tvprogram så vi åkte en halvtimme senare. Jag som hade ett så fint schema jag skulle gå efter. Vi kom alltså till badhuset senare än vad vi hade tänkt och kom följaktligen också hem senare än vad som var tänkt. Barnen hade kunnat vara i bassängen flera timmar till lätt och jag fick verkligen tjata (och Lucy hjälpte till att skrika på dem lite) för att få dem att gå och byta om.
Men vi kom hem innan mamman ändå och det var väl tur för att tider verkar vara viktigt, tvärtemot vad 100% fransmän tycker som skiter i tider och alltid är sena. Waldrons är ju 50/50 fransosbritter. haha.
Nu är jag som sagt trött och imorgon blir det ännu en heldag hemma med barnen. Eller bara med 50 % kanske jag ska säga för att de yngsta börjar skolan imorgon. Men ändå; det är ju så svårt att hitta på aktiviter! Idag så gjorde Lucy och jag en sovsäck av en gammal gardin till hennes gossedjur Pinky. Och så gjorde alla barnen monster av frigolitägg och glittergrejer.. Imorgon? hm...
Ma chambre! Mitt rum alltså...
Les garcons (ursäkta stavningen alla ni som kan franska)
Lucy fait des grimaces...
Nu är jag framme!
Min internetuppkoppling är ytterst osäker bara så att alla vet om jag inte svarar någån gång så beror det på det.
Jag skrev ett inlägg igår kväll men precis då jag skulle spara de så la internet av. Suck. Men men nu försöker jag igen.
På flygplatsen blev jag överöst med kramar av alla barnen och Lucy, som stolt visade upp sin tamagotchi, skulle även hålla handen på väg till bilen. Jag kunde ju inte vara nervös då! Alla är supersnälla verkligen och stämningen är på topp. Julian hade köpt champagne till middagen igår för att fira lite till och med, Barnen är kräsna när det gäller maten så det här kommer att bli en utmaning att laga middag till de nästan varje dag. Mamman kan inte laga mat påstår hon så hon gör oftast färdiga soppor om inte pappan, som kan laga mat, lagar. Sarah, mamman, sa till mig att jag får göra egentligen vad jag vill till middag bara det innehåller "kolydrater och protein, lite frukt, en yoghurt och ost." Haha, det lät så kul då hon sa det.
Det är verkligen mycket nytt att lära sig men jag är taksam för att Sarah går igenom även hur tvättmaskinen funkar; alltså sånt som jag borde kunna egentligen. Det är en hel del små detaljer att komma ihåg som t.ex att Thomas ska ha "bouchons" (öronproppar typ)i öronen då han badar för att han har något fel i öronen.
Nu ska jag försöka spara detta och hoppa på det bästa....
